Idag använder vi tiden som värdebas när vi räknar fram våra löner. Man kan säga att vi har tid-lön. Sen när vi drar skatt så byter vi räknebas och använder procent.

Värdebasen tid = timmen är 60 min
MEN… i procent är värdebasen 100
vi använder olika sätt att räkna ut lön respektive skatt – och det hela blir då orättvist i tid av våra liv räknat.

Här är ett gammalt exempel (från 70-talet) från Kalles Gustafson:s bok Deus Ex Machina exemplet nedan:
Vi utgår från Två timlöner (en lågavlönad och en högavlönad), likadana i båda exemplen OCH…
staten ska få in samma summa av dessa 2 medborgare tillsammans.

Många brukar säga att tidskatt är detsamma som plattskatt – då säger Kalle att man har missat något väsentligt.
Här är först ett exempel med plattskatt (som egentligen är detsamma som den vanliga mervärdesskatten).

Kalles gamla exempel kan naturligtvis räknas om, men på 70-talet när han gjorde dem var lägsta timlönen 12.50kr /tim – men i exemplet gjorde han den till 20:-/tim.

1. Den lågavlönade har 20:-/tim och arbetar i 10 tim – får i inkomst 200:-,
betalar 25% i skatt= 50 kr.
Personen får då arbeta i 2 1/2 timme för att betala in 50:- till staten.

2. Den högavlönade har 100:-/tim och arbetar i 2 tim – får i inkomst: 200:-,
betalar 25% i skatt=50 kr.
Personen får då arbeta i en 1/2-timme för att betala in 50 kr till staten.

Staten får totalt in 100:- i exemplet men väldigt olika i tid från de båda.
Här bli o-rättvisan tydlig när man räknar i procent!

Sen blir också rättvisan tydlig när man mäter i tidfaktorer:
tidskatt = lika lång tid ggr vars och ens timlön

1. Den lågavlönade har 20:-/ tim och arbetar i 10 tim – får i inkomst: 200:-,
tidskatten blir 50 minuter ( 50 min=5/6 timme) x 20:- = 16,666 kr
(för att vara extra tydlig:…. för att kunna räkna ut 50 min x 20 kr så gör man om minuterna till ett bråk alltså:
50/60 x 20 = 16,666 kr,  eller: 5 x 2/6 = 16,666 kr) Avrundat: 16,65 kr

Den lågavlönade ska då betala 16, 65 kr på de arbetade timmarna i exemplet.

2. Den högavlönade har 100:-/tim, och arbetar i 2 tim – får i inkomst: 200:-,
tidskatten blir 50 minuter ( 50 min=5/6 timme) x 100:- = 83,333 kr
Med samma beräkningsmodell:
Den högavlönade ska då betala 83, 35 (avrundat) till statskassan.

Sammanlagt får alltså statskassan in 99.999 alltså avrundat till 100 kr. (I exemplet är tidskatten 50 minuter= 5/6 timme för båda).

Sen får man komma ihåg att i Tidskattesystemet ska ingen tid utanför den lagstadgade arbetstiden – beskattas. Arbetar man en timme övertid så får man behålla alltihopa. Dessutom säger Kalle att man redan från början bör sänka den lagstadgade arbetstiden till 7 timmar. För varje år kommer den sen att kunna sänkas – för att efter ca 15 år vara nere på ca 1 1/2 timme per människa och dag och då har den lagstadgade arbetstiden också successivt kunna sänkas.

FÖR MIG HANDLAR DET OM RÄTTVISA. Vi är X antal människor i vårt land. Vi har en gemensam budget (statens budget), sådant som vi tycker att vi ska hjälpas åt att betala. Detta ska vi dela på. Mest rättvist är då att alla lägger lika mycket tid av vars och ens tid. MEN självklart olika i kronor – eftersom vi har olika kompetens (alltså blir betalda olika beroende av våra yrken och efterfrågan på dem). Det har ju inget med skattesystemet att göra – utan med andras efterfrågan av våra arbeten. Varje år – nytt skattekort..eftersom tidlönen kan ändras..man har kanske fått bättre betalt än året innan.

Att detta kommer att påverka hela samhället positivt kräver att man försöker se orsak och verkan i flera led. Tänk om alla fick moroten av att all övertid blev skattebefriad – nu, redan nästa vecka. Alla superenergiska människor skulle genast sätta igång att försöka arbeta ihop ett eget kapital…för olika ändamål såklart, men många har drömmar om att starta något eget (utan att behöva gå till banken och sätta sig i skuld), andra kanske bara vill göra sig skuldfria.

Om man inte behöver gå till banken och ta lån, så har man inga räntor som ska betalas tillbaka och man kan hålla nere priset på sin tjänst eller produkt. Man kanske då får sälja så pass bra att man får anställa någon i sin verksamhet (pris och kvalité är ju som bekant det viktigaste en småföretagare har att konkurrera med). När personen fått ihop tillräckligt med kapital för att starta sin verksamhet så lämnar hon/han kanske ett jobb som någon annan i bästa fall får. Om många i hela landet gör detta, alltså startar företag efter sin egen längtan (utan att behöva ta lån med räntor i bankerna) så kommer bankerna på sikt att tvingas sänka låneräntorna för att få låna ut…vilket också ger effekter på hela samhället. Eftersom allt vi handlar har räntor inbakade i priset – på alla varor och tjänster som vi behöver. Man kan fortsätta i flera led bakåt…i orsak- och verkanskedjor för att se allt positivt som skulle ske med bara denna lilla förändring.

Att beskatta energi, lyxartiklar, landskatt mm och andra diverse förslag – där undrar jag över rättvisan mellan människor?

——————————————————————————————————————————
Mats säger på Facebook: ”Dock är det ändå svårt att se hur det skulle funka praktiskt”.
Svar: Jag förstår inte varför det inte skulle fungera praktiskt?

Annonser