IMG_1711

LÄS andra artiklar av Johan – i Din lokaltidning på nätet
eller hans blog: Lokal ekonomisk raket
och GOD BANKETIK

Text av Johan Sandwall 2006:
Låt oss en kort stund tänka oss att jorden vore befolkad med människor av Jesus kaliber. Om alla vore som honom, med sitt fantastiska kärleksbudskap, så skulle nog mänskligheten inte ha så stora problem. Då skulle givandet vara viktigare än tagandet. Vi skulle nog inte behöva militärer, poliser och domstolar t.ex. Även penningsystem, räntesystem, ägandekonflikter etc skulle vara onödiga och okända begrepp. Människokärlek, empati, omsorg och hänsyn skulle vara ledtrådar för människorna.

Jag tror att de flesta kan hålla med om påståendet i artikelrubriken. Dagens samhälle med sitt ekonomiska system, eller sitt ekonomiskt-politiska system som jag hellre kallar det, mår inte bra. Att jag kallar det just så beror på den bestämda uppfattningen att inga av våra ledande politiker har viljan att ifrågasätta det rådande systemet. Jag tror faktiskt att de har det alltför bra själva. Alla förslag från politiskt håll rör bara marginella ändringar, ingenting som ger vanliga människor nya rättvisa förutsättningar att förändra sin ekonomiska situation. Ett samhällssystem och ett samhällsklimat som lever upp till alla fina formuleringar i t.e.x FN:s deklarationer om de mänskliga rättigheterna måste ge människorna chansen att få kontroll över sina egna liv.

Alltför många är helt beroende av andras ägande. Deras bostäder och deras arbetsplatser ägs av andra människor. Deras frihet och självbestämmande kan då bli inskränkt till friheten att få leta efter ett lönearbete som förhoppningsvis ska kunna ge dem tillräckligt med pengar för att därigenom få möjligheter till viss valfrihet under livstiden. Det rådande samhällssystemet och samhällsklimatet, vill jag hävda, är istället präglat av sådant som fler och fler frustrerade människor, växande klyftor, miljöförstöring och maktmänniskors girighet mm.

En snabb slutsats skulle då kunna vara att byta ut maktmänniskorna. Riktigt så enkelt är det nog inte. Jag tror att vi måste införa ett nytt samhällssystem som både kräver ett, ska vi kalla det högre medvetande, samtidigt som det stimulerar människorna till att bete sig bättre mot medmänniskor och miljö. Ett sådant system måste också belöna människorna bättre så att de känner entusiasm, livslust och därmed en växande samhörighet med sina medmänniskor och sitt samhälle.

Tyvärr är det nog ytterst få om ens några som kan jämföras med Jesus.
Men vänta… kan vi inte hitta några ”öar” här på jorden där drivkrafterna är sådana som präglade Jesus liv!? Jodå faktiskt tror jag vi kan hitta dem inom (fungerande) familjer, släkter, föreningslivet etc. Vad är det då som är typiskt där som vi inte ser i det nationella eller globala samhället? Jo, i en familj kan vi hitta en balans där vi arbetar tillsammans i samverkan, där vi lever på samma materiella nivå. Vi kan starkt känna t.e.x att de extra hundralapparna som jag som familjeförsörjare råkat tjäna skulle göra störst nytta om vi köpte en ny jacka till sonen i stället för att jag går ut på krogen med arbetskompisarna! Vad är nu detta? Jo vi maximerar nyttan inom familjen och känner en stark glädje av att kunna bidra. Hade jag i stället gått på krogen och sedan bakfull morgonen därpå mött sonens ledsna blick över att tvingas gå till skolan i den gamla slitna jackan så hade jag nog både skämts och mått (extra) dåligt.

Det är alltså – vill jag påstå – andra drivkrafter i familjen än i de större ekonomiska konstellationerna. I familjen kan vi hitta begreppet lagom. Det är inte ett självändamål med maximala inkomster och levnadsstandard. Vi vill hitta en balans mellan arbete, fritid och gemensamma aktiviteter och att INGEN lämnas utanför.

Likadant vill jag hävda har vi det i den ideella föreningen. I alla fall i den ideala ideella föreningen! Där delar vi på arbetet och vi ställer upp med vår fysiska och intellektuella kapacitet utan att begära ersättning. Både i föreningen och i familjen har vi gemensamma projekt där vi ställer upp med – vadå? – jo vår tid, eller rättare sagt vår tid i kombination med vår kompetens. Ett enkelt exempel är att om familjen ska ut i trädgården och kratta löv på våren (dumt att kratta på hösten innan löven lämnat ifrån sig sin näring) – så arbetar alla tills trädgården är rensad och klar. Det är en självklarhet att pappa eller storebror som krattar dubbelt så fort som lillebror inte slutar efter halva tiden och låter lillebror jobba ensam bara för att hans kroppskrafter är lite svagare. Självklart jobbar alla tills krattningen är helt klar och sedan går man in och fikar och alla känner sig nöjda med att man deltagit efter bästa förmåga.

Lite som en parentes vill jag kort nämna hur våra stora bankkoncerner, som ju är veritabla vinstmaskiner arbetar. Dels kan de skapa pengar själva och dels går handläggningen av en låneansökan till så att först måste man bevisa att man har en bra ekonomi d.v.s redan har säkerheter (ung. förmögenhet) sedan får man låna! Paradoxalt nog betalar man lägre ränta om man har bättre säkerhet (är rikare) än om man har sämre säkerhet (är fattigare). Jesus ord om att ”åt den som haver skall varda givet” klingar tydligt i mina öron. Vi anar tydligt den stora skillnaden. Bankerna tar normalt inga risker. De har egentligen inget intresse av att låntagaren klarar att betala tillbaka enligt amorteringsplanen.

Ett positivt exempel kan dock vara Grameen Bank som ju överraskande och till min stora glädje fick Nobels fredspris 2006. Banken lånar ut mikrokrediter till kvinnor utan normala banksäkerheter. Över 2 miljoner kvinnor som slutit sig samman i grupper om 10 – 40 har fått hjälp till mindre investeringar som en symaskin, en ko, en mobiltelefon eller dylikt. Dessa enkla investeringar har ofta gett avgörande möjligheter till att skapa försörjning för den egna familjen.

Detta, det allra viktigaste för optimism och självkänsla, att få kontroll över sina livsbetingelser. Säkerheterna för lånen då? Kvinnorna går helt enkelt i borgen för varandra. De blir alltså ett positivt intresse att grannkvinnan lyckas i sina försök att försörja sin familj. Sådana drivkrafter är viktiga och måste uppmuntras. Själv hörde jag talas om Grameen Bank i slutet på 70-talet när den var nystartad. Nu har den alltså vuxit och har idag 2 miljoner kvinnor som låntagare.

Ytterligare ett positivt exempel kanske kan vara samhället Gnosjö med den s.k Gnosjöandan. I Gnosjö lever man så tätt att företagsliv, föreningsliv och privatliv hakar i varandra. Går det dåligt någonstans så blir många berörda. Man har helt enkelt funnit det naturligt att hjälpas åt. Man kan hjälpa en annan företagare med arbetskraft, med underleveranser etc. Man har ett intresse att stötta gemensamma intressen som kulturliv och idrottsliv. Ett resultat är lägre arbetslöshet, mindre bus och kriminalitet.

Hur fungerar det i de större ekonomiska konstellationerna då? Jag tänker på företaget vi arbetar i, nationen eller varför inte hela det globala samhället?Några bärande principer vilka är fundamentala för utbildningen vid våra ekonomihögskolor ska nämnas här.

– Målet är högsta möjliga vinst!
– Pengarna måste förränta sig och pengar kan ju växa – eller vad?
– Vi måste konkurrera med övriga i branschen!

Chefer motiverar vi med bonusar och fallskärmar. De lågutbildade på golvet motiverar vi med sänkt A-kassa och sämre sjukersättning! Miljöproblemen kan vi åtgärda med ekonomiska insatser. Investeringen är lönsam men det finns tyvärr inga pengar i budgeten. Allt ska köpas så billigt som möjligt och säljas så dyrt som möjligt!
Vänta nu, om allt (i livet) skulle gå ut på att köpa billigt och sälja dyrt så är människan i strid med sig själv vill jag hävda!

Hittills har vi litat på vår subjektiva erfarenhet och trott att vi skulle utveckla välfärden, avveckla fattigdomen och miljöproblemen mm. Nu har dock objektiva fakta blivit så tydliga att inte ens den mest vältalige politiker eller företagsledare kan förneka att mänskligheten är på väg käpprätt åt skogen. Den viktigaste insikten i dessa dagar är nog ändå den begynnande klimatdebatten med den yrvakna insikten om termodynamikens giltighet. (Fotnot 1, se längst ner.)

Hur ska vi då kunna skapa något nytt där den lokala ekonomin med de två drivkrafterna samverkan och medmänsklighet m.m kommer in som parametrar i de större ekonomiska konstellationerna (i fortsättningen kallad den centrala ekonomin) där ju maximal vinst och konkurrens är de förhärskande begreppen och drivkrafterna?

I den centrala ekonomin får vi lön efter hur många timmar vi arbetat multiplicerat med vår timlön. Timlönen definierar jag här som vår kompetensfaktor. Här fungerar det alltså precis som när vi krattar i trädgården. Ett antal timmar gånger vår kompetens. Men vi arbetar ju inte bara för vår egen försörjning. Vi är också ålagda att betala skatt till det gemensamma. Självklart ska vi betala skatt, vi är ju solidariska med sämre lottade medmänniskor och den nödvändiga samhällsapparaten. Men hur betalas skatten då?

Jo… skatten tas idag ut som en procentsats på årslönen och det OBEROENDE av hur många timmar vi har arbetat! Det blir någon slags slaveri detta att det enda arbete vi kan få göra helt åt oss själva är oavlönat arbete.

En annan viktig sak i ett framtida rättvist och för individen stimulerande ekonomiskt system är att symbolen pengar bättre måste motsvara objektiva fysiska värden. Vi måste helt enkelt hitta en ny värdebas för pengarna.
(Fotnot 2, se längst ner.)

Den uppmärksamme läsaren har säkert redan gissat att det måste vara tiden! Tiden är fysisk och lika för oss alla. Vi lever 24 timmar per dygn i kanske 70-80 år. Om vi satte av ett visst antal timmar i det centrala systemet för våra gemensamma behov skulle vi ta ett stort steg mot att få de lokala och de centrala systemen att överensstämma bättre med varandra.

Några enkla omedelbara konsekvenser:
Säg att om vi arbetar tre timmar för att betala skatt, så skulle vi alltså i princip ha 21 timmar kvar för att kunna arbeta åt oss själva – och detta alltså skattefritt!

Vi skulle kunna anstränga oss under viss tid i livet för att investera i tex ett bättre boende. Vi skulle få helt andra möjligheter att självfinansiera våra investeringar i ett bättre liv. Därmed får vi också större möjligheter att slippa ta dyra banklån. Arbetar vi extra en timme skulle vi kunna ha råd att hyra en hantverkare (förutsatt att denne ligger på samma lönenivå). Som alla vet behöver de flesta arbeta kanske fem timmar för att ha råd att hyra en hantverkare en timme idag.

Alltså vi skulle slippa fuska och göra ett dåligt hantverksarbete själva. Självfallet mår hela samhället bäst av att vi arbetar med det vi är DUKTIGA på. (Hoppas nu inte bara någon kritiker tror att det inte blir tillåtet att snickra åt sig själv.)

Det är också min bestämda uppfattning att i ett tidskattesamhälle kommer i princip arbetslösheten att upphöra. Det kommer att skapas arbetstillfällen på ett helt annat sätt då drivkrafterna att skapa en försörjningsbas kommer att öka. Det enligt skatteverket uppskattade svartarbetet om 70 – 120 mjljarder kronor per år kommer också att minska.

Det kanske lyser igenom men jag vill ändå nämna att jag tror på människan, dvs att hon med de rätta förutsättningarna vill och kan göra rätt för sig. Hon måste få och ha en rättighet att få försörja sig själv. Det ska alltså inte behöva betraktas som en skyldighet. Hon har helt enkelt rätt att äga sina livsvillkor. Idag är alla taxeringsuppgifter offentliga. Man kan med hjälp av ett telefonsamtal till skatteverket få personnummer och deklarationsuppgifter för alla skattskyldiga. Även deklarerad timpenning och antal arbetade timmar förutsätter jag kommer att vara offentliga.

Detta förslag om ett tidskattesystem är inte en UTOPI, dock kan den säkert kännas som ett hot för många besuttna och de som har makten i samhället då dagens system per definition gör de rika rikare och de fattiga fattigare. Ide’n har faktiskt funnits och haft förespråkare i över 40 år och den lades också fram som en motion i riksdagen 1976. Den sablades dock ned av skatteutskottet, där man letade problem och svårigheter med ide´n. Vad hände med motionären då?
Han kom inte med på valbar plats till 1979 års riksdagsval.

Några praktiska exempel vid tillämpning av tidsfaktorekonomin.
Vi ska se efter hur det skulle kunna slå för några olika kategorier människor . Vi antar att tidsskatten är 3 timmar per dag vid heltidsarbete.

Tabellen redovisar månadslön, men det är timlönen som blir den intressanta i framtiden. Timlönen är annars det mest använda för många kategorier på arbetsmarknaden redan idag. Exempelvis konsulter och egna företagare. Timlönen ska också registreras offentligt vilket gör det lättare att anlita tex en hantverkare. Denne får också ett incitament att inrapportera en korrekt timlön till skattemyndigheten. Vid för hög timlön skulle han ju drabbas av för hög skatt och vid för låg timlön kan han åläggas att arbeta enligt denna.

YRKE/                      LÖN                  SKATT IDAG               SKATT vid Tfe

Anställd                   80.000:-                  35.000:-                   30.000:-chefstjänsteman     =500:-/tim

Egen-                       25.600:-                8.000:-                        9.600:-
företagare               = 160:-/tim

Arbetslös                 Se rubrik bbt på denna sida= Basbehovstäckningsgaranti

Sjuksköterska           16.000:-                   4.800:-                      6.000:-
i vården                  = 100:-/tim

Detta kan i förstone uppfattas som en skärpning av skattebelastningen för alla de kategorier som tjänar mindre än ”brytpunkten” i skatteskalan vilken idag ligger på ca 26.000 kr. Betänker man dock att tidsskatten avser att ersätta i stort sett alla dagens skatter blir utfallet ett annat. Tidskatten kunde ersätta löneskatter , kapitalbeskattningen, fastighetsskatten, förmögenhetsskatten momsen mm. Idag har också den högavlönade betydligt större möjligheter att undandra sig beskattning med olika former av avdrag och skatteplanering. I det nya systemet får samhället garanterat skatteintäkter motsvarande det antal timmar som är fastslaget.

Antag att våra testpersoner har behov av att skaffa sig en buffert på säg 50.000 kr eller de kanske vill investera i framtiden som en större lägenhet, en sommarstuga eller något dylikt. Vad skulle det innebära för behov av extra arbete jämfört med dagens system?

YRKE/                  LÖN            Extra arbetsinsats        Extra arbetsinsats
–                             –                      idag                         vid Tfe

Anställd                 80.000:-              250 tim                   100 tim
chefstjänsteman    =500:-/tim

Egen                      25.600:-              600 tim                    310 tim
företagare              = 160:-/tim

Arbetslös                Se rubrik bbt på denna sida= Basbehovstäckningsgaranti

Sjuksköterska         16.000:-              700 tim                   500 tim
i vården                 = 100:-/tim

Vid Tfe finns det alltså betydligt större möjligheter att självfinansiera sina behov. Risken att man lockas att ta dyra banklån kommer att minska. Detta vill jag hävda är en viktig faktor i försöken att hjälpa människor att få kontroll över sina livsvillkor. Svenska folket(företag och privatpersoner) betalar idag ca 1000 miljarder kronor per år i ränta bara till de fyra storbankerna! Arbetstiden för att få ihop till dessa (onödiga) räntebetalningar kan uppskattas till ca 375.000 årsarbeten.

En annan viktig konsekvens av Tfe blir också, som tidigare nämnts, att man kan få råd att anlita hantverkare i en helt annan omfattning än i dagens system. Idag måste vanliga löntagare kanske arbeta 5 timmar extra för att anlita en hantverkare i en timme. Följaktligen är vi många som fixar målning, tapetsering, elarbeten etc själva med kanske ibland dålig kvalitet som resultat. Imorgon kommer en hantverkstimme kunna kosta ungefär lika mycket som en extra arbetad timme för en vanlig löntagare. Jag hoppas nu bara att läsaren inte tror att jag missunnar någon att arbeta på egen hand i det egna hemmet. Sådant arbete är alltid en källa till stor tillfredsställelse även om man ibland tar sig vatten över huvudet.

En viktig skillnad mellan den centrala och den lokala ekonomin är att i den centrala brottas vi med problemet ”arbetslöshet” vilket inte existerar i den lokala. Arbetslöshet är egentligen ett felaktigt begrepp. Det borde heta ”anställningslös”. Arbete finns det ju hur mycket som helst, det är bara det att det inte alltid är någon som vill eller kan betala för det i pengar. I den lokala ekonomin som familjen eller den ideella föreningen finns det alltid arbete för alla! Då alla människor – enligt min uppfattning – vill och kan och har rätt till att få styra över sitt eget liv så måste samhället i utbyte mot arbetsplikt betala ut någon form av ”medborgarlön”.

Det finns ju idag hur mycket otillfredsställda behov som helst inom t.e.x områden som vård, skola och omsorg. Byråkratin som ägnar sig åt att fördela något hundratal bidragsformer, (ca 30 grundbidrag redovisas i bilaga 1, se längst ned), består av ca 200.000 människor utav ca 1.380.000 offentliganställda och utbetalda belopp uppgår till storleksordningen 300 miljarder per år.

Sammanfattningsvis så måste ett nytt ekonomiskt system få den lokala ekonomin och den centrala att närma sig varandra. Det måste bygga på ekologiska fakta och insikter (se fotnot 4, längre ner). Det måste bli mer objektivt, kopplas bättre till fysiska värden och bli neutralt ur fördelningssynvinkel. Då kan också hierarkierna börja brytas ned och demokratin och den viktiga kulturen börja blomma.
Tidsfaktorekonomi uppfyller dessa kriterier.

(Texten utlånad av Johan Sandwall – National- och företagsekonom)

Fotnot 1.
Energiprincipen definierades redan på 1840-talet utan att ekonomer och andra brytt sig om den! Energi kan varken produceras eller konsumeras. Energi kan bara omvandlas från högre kvalitet till lägre och det är det människan har gjort i ett accelererande tempo sedan industrialismens genombrott. Den enda uppbyggande kraften är då solen med sin fantastiska teknik, kallad fotosyntesen som skapar allt det som vi är beroende av. Man förstår det lättast om man betänker att naturen arbetar med atomer och molekyler och de är så små att om man pressar ihop alla atomer (atomkärnorna) intill varandra så minskar jordklotet till en fotbolls storlek!.

Människan med sina trubbiga verktyg har en ur naturens synvinkel fruktansvärt dålig verkningsgrad. (1/ 10 upphöjt i 10). Alltså människan är och förblir en konsument och kan inte/ har inte rätt att konsumera (det politikerna och ekonomerna kallar producera) mer än vad naturen producerar i sin skapandeprocess! De lokala miljöföroreningarna vi upptäckte på 1950-talet är nu globala och hotar därmed hela planeten och därmed det mänskliga livet.

Fotnot 2.
Pengar har ju en gång i tiden haft tex metaller som värdebas, medan de nu bara har någon form av förtroende – eller låtsat förtroende – som värdebas. I en kort parentes vill jag nämna att processerna i naturen med sina fysiska objektiva värden har tre faser, nämligen produktion, konsumtion och nedbrytning. Det växer på våren och sommaren sedan kommer skörden och under höst och vinter nedbrytning inför näst produktionssäsong. Den subjektiva motsvarigheten pengar har ju tyvärr bara de två första faserna produktion och konsumtion på ett naturligt sätt.

Nedbrytningsfasen kommer ofta oplanerat och kanske orättvist i form av konkurser och krig. För närvarande tycks vi ha lite för få krig för att den globala ekonomin ska må bra och som ett illavarslande omen så vägrar Federal Reserve System i USA sedan ett halvår att publicera penningmåttet M3 som ju är det som omfattar den globala dollarvolymen inklusive elektroniska tillgodohavanden. M3 lär dock ligga på nivån 30 billioner dollar. Var finns realvärdena som motsvarar detta?

Fotnot 3.
Tidsfaktorn som en historisk företeelse
Samhällsutvecklingen har gått oerhört fort de senaste 100 åren. För hundra år sedan var lönearbete liktydigt med slaveri. Idag tre generationer senare säger våra politiker: Arbete, arbete åt alla, allas lika rätt till arbete, men tyvärr finns det inga politiker som säger allas rätt till resultatet av sitt arbete. För hundra år sedan hade inte heller penningekonomin lika stor betydelse som idag. Idag vill jag hävda, har den alltför stor betydelse. På olika sätt har penningekonomin trängt sig på och fångat in oss människor i sitt våld. Pengarna /penningsystemet är ju inte heller neutralt och ägandet är anonymt. Med räntesystemet kan vi säga att vi får hyra de pengar vi behöver för att finansiera våra liv.

Med penningekonomin så har vi fått lönearbetet. Sedan har lönearbetet blivit det viktigaste. Detta oavsett om vi marknadsmässigt har tillräckligt många händer i produktionen och tillräckligt med varor för att försörja hela befolkningen med förnödenheter. Lönearbetet har på något konstigt sätt blivit ett självändamål och ger oss därigenom vår identitet. Jag har i något sammanhang läst en artikel om hur en västerlänning förgäves försökte förklara begreppet arbetslöshet för en eskimå. Arbetslöshet för eskimån var den bästa tänkbara situationen. Då fick han ju tid med andra roliga aktiviteter! Jag tror det är lättare att hitta kreativa lösningar om man försöker ”tänka bort” penningekonomin.

Jag tror också vi kan hitta en hel del från äldre tider som kunde vara användbart inför framtiden. Min svärmor t.e.x växte upp tillsammans med elva syskon i ett litet torp norr om Stockholm på 20-talet. Det var ett mycket hårt liv men alla tolv syskonen har klarat sig bra ända upp i vuxen ålder. Man fick bo i torpet mot att man gjorde sina dagsverken. När svärmors far inte orkade längre så fick någon av sönerna träda in och utföra dagsverkena. Detta måste betraktas som en ren tidsfaktorekonomi! Utöver dagsverkena användes tiden till de egna små odlingslotterna och diverse ströjobb Även om vi idag inte kan föreställa oss hur hårt livet var för familjen på fjorton personer så fanns det ju ändå tak över huvudet och mat från odlingsmarken. På något sätt fanns det i denna ekonomi en form av frihet. Efter att dagsverkena utförts kunde man disponera tiden HELT för egen vinning.

Om vi funderar själva och t.e.x studerar arbetarlitteraturen kan vi hitta många exempel på former av tidsfaktorekonom i form av arbetsbyten etc..

Fotnot 4.
Naturen arbetar redan enligt tidsfaktorekonomin och den borde ju veta bäst då den har funnits i 5 miljarder år medan människan bara funnits i ca 1 miljon år. Solen lyser och växterna tar upp solenergin och omformar de tillsammans med vatten och näringsämnen till grönmassa var och en enligt sin inbyggda ritning. Alla växterna jobbar på så gott de kan med sin ”kompetens” och det är alltså tid ggr kompetens som ger resultatet. Sedan ”vilar” de på natten för att arbeta vidare nästa dag.
——————————
Då ovan beskrivna ide´er har funnits sedan 1969 så finns svar dokumenterade på alla ”småfrågor” som hur göra med fusk?, hur deklarera?, vad händer vid sjukdom, deltid etc och hur ska systemet successivt kunna införas.
En bok är t.e.x Deus ex machina skriven av upphovsmannen till idén Karl Gustafson vilken ägnar 200 sidor åt tidsfaktorekonomin ur alla tänkbara infallsvinklar.
Deus Ex Machina kan köpas hos dessa nätdistrubitörer:
ADLIBRIS – 226 kr
BOKUS – 218 kr
CDON – 218 kr
inklusive hos Världsbild förlag (210 kr) – MED ett 15-sidigt förord av Ulf Sandström (ekonomi- och juridiklärare på gymnasiet) Honom kan också man boka för föreläsningar om Tidfaktorekonomi.

Bilaga 1 Bidragstyper
(Källa: Vår trygghet våra sociala rättigheter, Folksam, 2006 )

Försäkrad genom bosättning
Sjukvårdsersättning
Föräldrapenning på lägsta nivå och garantinivå
Garantipension
Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning
Rehabilitering och särskilt bidrag
Barnbidrag
Förlängt barnbidrag
Vårdbidrag
Bilstöd till handikappade
Bidrag vid adoption av utländskt barn
Särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt barn
eller barn med funktionsnedsättning
Assistansersättning
Bostadsbidrag
Bostadstillägg till pensionärer
Underhållsstöd
Handikappersättning
Äldreförsörjningsstöd
Efterlevandestöd till barn

Försäkrad genom arbete
Sjukpenning
Havandeskapspenning
Föräldrapenning över garantinivån
Tillfällig föräldrapenning
Rehabiliteringspenning
Arbetsskadeersättning
Ersättning och ledighet för närståendevård
Inkomstgrundad ålderspension enligt reformerade ålderspensionen
Tilläggspension för personer födda 1937 eller tidigare
Inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning
Inkomstgrundad efterlevande pension och änkepension

Annonser