Götgatsbacken Sthlm Utdrag ur Sparkassan ”Kretsloppets” folder 1994 (Sparkassan startade 1992 men finns inte längre – trots det är detta värdefullt att läsa om vad människor kan göra själva). Bilden är inte från deras folder utan en ögonblicksbild från Götgatan i Sthlm hösten 2014.

”Vill man förändra något får man göra det själv. Ska det bli något resultat får det göras tillsammans med andra. Vi har startat sparkassan Kretsloppet, och det är inte enbart av ekonomiska skäl. Orsakerna är flera och har att göra med vad vi tror om och hoppas av framtiden. Den tekniska utvecklingen ökar fritiden.

En prognos säger att vi vid tjugohundratalets början enbart skulle behöva arbeta hälften så mycket som idag. Även om denna prognos visar sig vara optimistisk så är tendensen klar. Produktiviteten ökar som aldrig förr. En utökad fri tid, betyder att den tid då man har makten över sitt eget liv ökar. Men avgörande är förstås hur denna fria tid fördelas bland medborgarna. Ett samhälle där hälften är arbetslösa, marginaliserade, utslagna och utgör en rekryteringsbas av tjänare åt välbetalda med arbete, motsvarar inte vår förhoppning om framtiden. En någorlunda jämn fördelning av arbete och inkomster däremot, skulle skapa utrymme för självverksamhet.

För första gången i modern historia skulle inte lönearbete lägga beslag på huvuddelen av vårt verksamma liv. Med minskande arbetstid kan den frigjorda tiden fyllas med verksamheter utan ekonomiska mål som främsta syfte, verksamheter som berikar individen och gruppens liv; ägna sig åt ungarna, kultur, solidaritetsarbete, bildningsverksamhet, produktion av föremål och livsmedel, driva kooperativ för utbyte av tjänster mm.

Vi som tror på det världsliga paradiset måste också börja skapa alternativa strukturer, börja materialisera våra ideer om demokrati och solidaritet. På lite sikt kan vi inte lita till välfärdsstaten. Kapitalet, i form av banker etc, är inte mycket att hålla i hand när det blåser snålt. Ingen är okunnig om att spekulationsekonomins förlorare är vanliga skattebetalare och småsparare. Inget talar heller för att det inte skulle bli nya räntechocker eller bankkriser.

Målsättningen med sparkassan är att ta kontrollen över det egna livet. När valmöjligheten finns ska man träda fram och förändra sin situation och världen. Varje grupp, som har en slant att spara, kanske ett föräldrakooperativ, en bostadsrättsförening, en bysamfällighet, en idrottsförening eller ett kompisgäng kan starta en sparkassa. Den ekonomiska vinsten kan användas för billiga lån till medlemmarna eller användas i den egna verksamheten, samhörigheten stärks och oberoendet ökar.

Bankkrisen var hösten 1991 ett faktum; ett skrämmande uttryck för hur spekulations-ekonomin fungerar. Men redan innan det avslöjades hur bankerna använt spararnas pengar, att genom fastighetsaffärer bland annat blåsa upp hyrorna, var vi kritiska till hur bankerna fungerar. Där sitter en massa män, det är företrädesvis sådana, och tjänar pengar på vanliga människors behov av att ha sina sparmedel någonstans eller av att behöva låna. Bankerna tjänar oerhörda pengar på denna penninghantering och konkurrensen tycks minimal. Någon risk finns inte eftersom kapitalets stat garanterar täckning för kreditförluster.

Vi som grundat sparkassan har länge funderat över hur vi bygger det goda samhället; samhället där människor bryr sig om varandra och där människans alla resurser tillvaratas. Inga hittillsvarande samhällsrevolutioner har lett till detta goda samhälle. Det finns inga snabba vägar till den ljusa framtiden utan den kan endast nås när den breda majoriteten är delaktig i samhällsutvecklingen.

När den politiska och ekonomiska eliten i samhället eftersträvar globala eller internationella lösningar på framtidsproblemen typ EU, vill vi betona de enskilda individernas behov av kontroll över sina egna liv och de kapital de genererar. Varken staten eller kapitalet kan garantera framtiden, snarare tvärtom. Starka, kloka och aktiva människor i decentraliserade organisationsformer är den enda grund det goda samhället och framtiden kan bygga på. Genom att vi själva tar kontroll över vårt sparande och lånande uppnår vi bland annat följande:

  •  Banker och andra spekulationsinstutitioner kommer ej åt våra pengar. Vi motverkar spekulationsekonomin och skapar ett mindre kretslopp av penningflöde under vår egen kontroll.
  • Vi behåller de pengar som annars blir bankvinster.
  • Vi bestämmer gemensamt över vad våra pengar ska användas till. I stadgarna anger vi etiska principer för hur pengarna ska användas. Vi utesluter sådant som kan tänkas inkräkta på andra människors livsutrymme.
  • Vi ökar kontrollen över våra egna liv. Vi gör oss något mer oberoende av ett samhälls-system som vi har begränsat förtroende för.
  • Vi höjer vår egen kompetens. Genom att vi som medlemmar aktivt tar del i sparkassans arbete, lär vi oss att hantera en kassabok, att arbeta i en styrelse och att ta ansvar.
  • Vi tjänar pengar. Exempel: Håkan har ett amorteringsfritt huslån, (sju år till) med drygt 13 procents ränta på 300 000 kr. Lånet är på 40 år. Han betalar över 40 000 kr om året i räntor till banken. Genom att flytta över lånet till sparkassan kan han sänka sin årskostnad till 36 000 kr och bli av med lånet efter 10 år.

Sparkassan har en etisk paragraf som lyder : Lån beviljas till ändamål som direkt eller indirekt kan tänkas leda till en fördjupning av demokratin i samhället eller som kan tänkas stärka det personliga välbefinnandet utan att inkräkta på andra människors livsutrymme.” Deras kommentar till detta : Med våra pengar ska man inte kunna spekulera eller göra tvivelaktiga affärer. Det är tveksamt om vi skulle låna ut pengar för inköp av en bil om kollektiva färdmedel står till buds. Massbilismen måste stoppas. Den inkräktar på andra människors livsutrymme.

Hela iden bakom sparkassan Kretsloppet bygger på principen att enkelt är bäst. De förenklade rutinerna betyder att man kan sköta sparkassans ekonomi med relativt få arbetstimmar och även helt utan tekniska hjälpmedel. Kassan bygger på total öppenhet vad gäller medlemmars ekonomi. Alla medlemmar har tillgång till samtlig information som finns inom verksamheten. En absolut strävan i sparverksamheten är att organisationen ska plattas till och att så många som möjligt ska ta på sig olika uppdrag. Genom att låta styrelseposter cirkulera ökar vi delaktigheten i arbetet och känslan för organisationen. SLUT om SPARKASSAN KRETSLOPPET

———————————————————————————————-
Hade jag haft de miljoner som krävs för att starta en ny bankverksamhet idag så hade jag gjort det efter Sparkassans modell som det ena benet, det andra benet skulle handla om lokal ekonomi/lokala investeringar i de bygder där ett Sparkassekontor kunde startas.

TYVÄRR är det nog inte så enkelt att starta en Sparkassa idag. Inte ens termen Sparkassa verkar finnas längre, trots att sparkassan som fenomen funnits sedan 1800-talet…så var tog alla mängder av Sparkassor vägen? Det verkar som om kriminella människor började starta Sparkassor för att tvätta pengar utifrån och när Finansinspektionen upptäckte det så drogs svångremmen åt. Hur det gick med alla hederliga småkassor vet jag ej.

Det vi alla borde göra nu är att ta ut hela våra löner i kontanter och enbart handla med kontanter – för att motverka det påtvingade digitalsamhället där vi alla människor har blivit reducerade till shoppingenheter som kommersen och myndigheterna tillsammans vill ha hundraprocentig kontroll över. Vi borde alla hur som helst kvickna till och börja göra NÅGOT!
————————————————————————————————
LÄS OCKSÅ OM – En av de driftiga personerna i Sparkassan Kretsloppet som heter Thorsten Laxvik, han driver nu en gård i Ångermanland: Tjärnbotten
H
an har också satt ihop en bok om ”Rött kött på rätt sätt – för hälsa, miljö och levande landsbygd”

Annonser